Vet ni, jag trivs så vansinnigt bra ute i Persbostallet! Det är lite som att komma hem. Elisabeth och Therese är så gulliga och att höra ljudet av fyra små kossor, hästar och känna doften av lite ladugård... För en som är uppväxt på gård väcker det en speciell känsla.

Idag hade jag båda barnen med, Lisen sov som en stock i vagnen ute i ladan och Jacob satt på en pall och åt clementiner medan jag städade hos kaninerna. Idag nosade Pimpim på mig och kom sen fram och åt när vi stod utanför och pratade. Sakta men säkert lite tryggare. Hon brydde sig inte i Humle heller och han luggade henne på rumpan när hon kom nära staketet. Jag tror att han mest ska visa vem som är boss.

Jacob är en rätt rolig kille när han är på humör. Han gick ut själv en stund och när jag kikade efter honom stod han ute vid hästarna. "Jag ska bara fixa hästarna lite. Kommer sen!" Sen hörde vi honom prata med hästarna, "hej hästen, jag tycker om dig. .."

Lilla kaninan!

Vi tog givetvis en tur med pulkan också, jag sprang tio meter i taget. Den där kondisen. ..

Måste ju bara visa en knäppbild på mig och Lisen från igår. Arma barn som har en sådan mor!