Hittat en hel del som är läsvärt för oss alla hästentusiaster! Något har redan hamnat på fejjan så jag gör korta länkadresser istället, det handlar om hästhoven och verkningsintervaller. Otroligt viktigt att tänka på för dem med skodda hästar!

http://gladahovar.se/2012/12/03/verkningsintervaller-tavinkel-och-overrullning/

http://gladahovar.se/2013/01/06/mer-om-hovvard-i-allmanhet-och-verkning-i-synnerhet/

Sen passar jag på  att ge er ett kort utdrag ur Ewa-Kristina Petterssons bok Kvinnor i Kalix, som jag börjat läsa återigen. Den boken ger mig så mycket!

" Anpassa kraven till individen, det bästa är om hästen och även människan får göra det de verkligen är bäst på. Vissa hästar passar bra för barn, andra hästar är avlade och ämnade för elitprestationer i någon form av hästsportgren. Vi kan kanske inte förvänta oss att tävlingshästen på elitnivå samtidigt ska klara av att vara en lugn promenad häst.

Vi lever i en tid med mycket information, många idéer kommer och går. Det är bra, men det gäller att vi vet vad det är vi vill med vårt ridande."

Nu har jag frid i sinne och kropp, för idag har jag träffat hästar!!

Först ut var ett besök i Västansjö där jag underhållsverkade sötaste Twix. Han blir finare och finare för var gång och han sköter sig dessutom bättre, ville bara gå ner i buga en gång när han tyckte att vi stod lite för långt bort från hötappen som han smaskade på :)

Efter det begav jag mig ut till nästa Anna, min tränare, för en pratstund och en kik på hennes fina Sassa. Om allt funkar fint ska jag försöka mig på att rida den stora damen. Kände mig först som en liten myra, är man van vid kallblod som har ponnymått är alla hästar stora. Men efter att ha stått bredvid Sassa en stund ute i hagen försvann den där hisnande känslan. Sassa är kanske en lite speciellt dam men skulle nog kunna passa mitt sätt och min ridning som det låter. Vore en ära att få rida henne! Med tanke på vad jag har i magen vill jag inte sätta mig upp på vilken häst som helst heller utan det får vara en stabil sak som man vet var man har. Hälsade även på Annas andra två hästar, ungtuppen Sigge och gamlingen Florre. Ett trevligt gäng!

Sassa i mitten....

Ja tänk hur det kan vara...i vissa situationer känner man sig bara så hemma och så.... "rätt". Det här med hästar är sannerligen min stora passion i livet!

Hästblogg givetvis :) Verkar dock inte som den skrivs i längre, men ack så bra inlägg som sätter fingret på just det där lilla extra som jag själv skulle vilja påtala!

http://ridkonsten.blogspot.se/

Ja jag kan inte riktigt låta bli utan att filosofera kring ämnet ridning och idag kretsar tankar kring något särdeles viktigt. Inställningen till själva ridpasset, att ha ridit "bra eller dåligt", den höga/låga dagsnivån.

Skulle nog kuna dravla på i många långa rader i detta ämne men jag ska försöka fatta mig kort. Att ha ridit bra eller dåligt, att hästen har gått bra eller dåligt är något som det reflekteras kring av oss hästmänniskor för varje pass vi arbetar hästen. Man hör och läser om människor som påtalar att det gick så vansinnigt dåligt idag beroende på antingen hästen eller sig själv. Jag gjorde det själv med Goliath. Men ju mer jag lärde mig och läste av de betydligt mer kunniga ryttarna och visionärerna så insåg jag att det inte handlar om att prestera bra eller dåligt, varken för mig eller hästen. Det handlar snarare om vilken inställning jag har och hur jag hanterar de situationer som uppstår under passet där det inte går riktigt som jag har tänkt.

Jag köper inte det här med att en häst kan vara "jävlig" och gå emot på pin kiv. Om en häst inte vill böja, bara ligger på framåt eller inte har någon energi så måste detta bero på något. I det läget måste jag då antingen söka reda på vad orsaken är och arbeta ifrån ett annat utgångsläge, eller så kör jag stenhårt på min ursprungsplan för passet och jobbar med/mot en motvillig häst. Om jag väljer det sistnämnda alternativet får jag högst troligtvis en häst som faktiskt snällt accepterar att matte tänker få sin vilja igenom trots att hästen försöker visa på alla sätt att den faktiskt inte klarar av uppgiften. Hästar går ju tyvärr att tvinga....

Väljer jag istället alternativ ett och söker reda på orsaken finner jag kanske att hästen är stel i ett bakben för dagen och arbetar istället från skritten med att lösgöra och stärka och passet kanske resulterar i att jag "bara" har skrittat.

Det är ju ändå så att precis som vi människor har dåliga dagar mentalt eller fysiskt så kan det vara likadant för hästen. Och oavsett vem det är av oss som inte är på topp så krävs det två för att dansa tango.

Under en clinic som jag var på som fotfolk betonade tränaren att ryttarna behövde höja sin lägstanivå. Det handlar om att veta vilken utbildningsnivå man ligger på som ekipage och därtill bli så pass stabila att lägstanivån inte hamnar för långt ner från högstnivån. En "dålig" dag måste inte betyda att det hela slutar i kattpiss och ingenting alls utan att man genom insikt och rätt inställning kan hantera situationen på ett sådant sätt att man ändå får ut något bra av passet. Kvalitet och inte kvantitet.

Jag märkte otroligt stor skillnad på Goliaths inställning och motivation beroende på om jag lyckades hålla en positiv anda genom passet och jobbade MED honom och utifrån vår dagsstatus, eller om jag ville pressa på i lägen där han mentalt eller fysiskt inte kunde mer. Givetvis får man inte heller be om för lite, att tänja på gränsen kan vara högst utvecklande, men det kräver att man vet vilken nivå och vilken dagsstatus man har. 

Ju mer jag läser kring inställning blir det allt mer fascinerande att hålla på med hästar för det ger mig en djupare förståelse för vad det innebär att arbeta med hästar. Det är så mycket mer än att sitta upp och ta sig runt fyrkantsspåret i vald gångart....

Jag har nog lite svårt att verkligen förklara mig i ämnet, det är svårt att ta på. Hittade i varje fall ett klipp om träningstips som är väl tänkvärt:

http://www.youtube.com/watch?v=rNL7YVQAY_A&list=UUvNlWeJuTI2U4sfl5_I4dvw&index=5

Idag passade jag på att rensa garderoben, det är väl sånt man ska göra det när har blivit nytt år? Min anledning var den att jag inte kan ha så många av mina vanliga plagg längre, magen har svällt :) När jag hade rensat hyllorna försvann merparten av kläderna.... Tur att jag åtminstone kunde fylla på med några nya plagg som jag shoppat under mellandagsrean. Mamma-jeans, mamma-tröjor, mamma-tights och mamma-klänningar. Nu låter det väl som mycket när man radar upp det men jag kan lova att garderoben fortfarande ekar ganska tomt. Så nu ska jag bara bli tjockare och tjockare och vara gravid i fem och en halv månad till..... :)

Det har rört sig rätt rejält där inne idag. För första gången kunde till och med Jonas känna det lilla livet. Men det tar också ut sin rätt på mig, var så trött så jag hade kunnat börjat grina igår under ett par timmar. Kul sällskap på nyårsafton. Men efter en stund i lugn och ro framför en film repade jag på mig, lagom till chokladfonduen!

Nu hoppas vi på att vår underbare lille son ska somna så att mamman och pappan kan titta på en film i lugn och ro. Det gäller att njuta av de sista dagarna av semestern!