Irmelin - den starka

Alla inlägg under januari 2012

Av irmelin - 9 januari 2012 11:20

Nu kan jag bara inte hålla mig längre! I morgon skriver jag och maken kontrakt på vårt nya hus  


Det blev inget hästställe, vi har inte ens en jättestor trädgård. Men lika nöjd för det är jag! Vi har istället ett stort kök, ett stort öppet vardagsrum/matplats, två toaletter, tvättstuga, tre sovrum, två klädkammare, ett förråd, ett garage och ett inglasat uterum. Not to bad. Det tar cirka 5 minuter att promenera till mitt jobb, 5 minuter till en fin badplats med lekpark, en liten bit upp till skogen, en liten bit till närmstamataffär och egentligen granne med ett stall. Men planerna är att stanna kvar där vi är nu, både jag och Goliath stortrivs som vi har det.


Är ni nyfikna?! Surfa in på googlemaps och sök på Elvägen 9 i Ludvika. Huset ser likadant ut som resten av högen på gatan då det tidigare varit bostadsrätter men som friköpts på 90talet.  


Äntligen...första huset som både jag och maken gillar helt och hållet!



ANNONS
Av irmelin - 5 januari 2012 15:42

Åkte ut till stallet i kylan och bestämde mig för ett pass på ridbanan nu när det låg ett lagom lager av snö där. Goliath verkade lite småtrött till en början men efter uppmjukande skolor kom han igång och hade lika mycket energi som vanligt. Skolorna satt ganska fint idag även om vänsterbak fortfarande är svårplacerad, det får vi dras med tills han ökat i styrka och även lösgjordhet. Han gör i alla fall sitt bästa, förstår alla övningar och sen är det upp till mig att göra något vettigt av all ånga som sprutar ut genom öronen :)


Vissa pass blir jag gärna lite för yvig i handen när jag behöver korrigera honom nedåt i tempo, istället för att jag håller honom kvar med mitt säte. Det är också en fråga om träning och eftersom vi precis kickstartat igen så har jag överseende med det. Jämnheten kommer med tålamodet.


Tog ett par fattningar mot slutet och fick till en riktigt trevlig högergalopp när jag prövade att tänka mot en sluta så att höften är på rätt plats. Själva fattningarna var sisådär men han gjorde däremot en väldigt trevlig travigångsättning enbart ur mitt säte och utan korrigeringsstöd av tygeln. Vi har minsann kvalitet att plocka fram!


Ute i hagen testade jag för skojs skull att buga med hjälp av en morotsbit. På första försöket plockade han fint upp benet med hjälp av min hand och sökte huvudet bakåt. På andra försöket gjorde han en perfekt buga. Lättlärd den där ;)


Så till träningen för nästa lilla parvel! Jag har snällt frågat Karin med minishettisarna om jag får pröva lite NH på hennes sötnos Aladdin och det fick jag så gärna. Det blir inte tal om några avancerade saker men det är alltid lika kul att se hur andra individer än den man är van vid reagerar och behöver motiveras.


Eftersom det var allra första gången började jag med att stryka honom över hela kroppen och kolla om han tyckte det var okej, inga problem där - jag var accepterad. Fokus för vår 10 minutersträning låg i att förstå mina signaler för gå och för att stanna.


: Jag lyfte det långa grimskaftet från marken, vände min sida mot ponnyn och gav en liten signal i repet till att gå framåt.

Stopp: Jag vände upp min kropp med magen mot ponnyn, rätade upp mig/ "gör mig stor" och när ponnyn stannade lät jag repet få kontakt med marken och sjunker själv ihop med kroppen/ "vilar på ett ben".


Aladdin förstod snabbt vad jag menade och behövde bara någon lätt påminnelse ibland genom ett lätt tryck i repet för att gå eller ett rusk i repet för att stanna. Eftersom han verkar ganska godismotiverad så hade jag tagit en av hans mattes morötter och gjort små slantar av som han emellanåt fick som beröm ihop med muntligt beröm.


Efter ett par repetitioner avbröt vi med att flytta på bakdelen för fysiskt tryck. Klapp på ett ställe framför virveln vid bakbenet, sen ett lätt ökande tryck med mina fingrar. Första gångerna fick jag öka trycket till max så att jag verkligen flyttade hans bakdel, men redan på andra försöket hade Aladdin förstått vad jag menade och jag behövde bara gå upp i fas 3 i tryck (av 5 möjliga). I det läget korsade han helt korrekt sina bakben och gjorde en fin bakdelsflytt.


Vi avslutade med att gå- stanna och då gick det utan ytterligare signaler. Aladdin skötte sig verkligen super och verkade tycka att det var riktigt kul!


Världens sötaste lilla skrutt!!


   


ANNONS
Av irmelin - 4 januari 2012 20:38

Några ovisade foton från mobilen...


Först ut snygghästen "Dippis" som är nyinflyttad i stallet. En riktigt rar snart treårig arabpojke.


   


Kolla in silkeslena manen!

 


Min egen lilla farbror går ju heller inte av för hackor!


   


I nya grimman

 


Redo för barbackatur i skogen med halsring och hackamoret för säkerhetsskull :)

 

Av irmelin - 4 januari 2012 19:52

Idag fyller Jacob 5 månader och om han ska vara lik sin far har han en halv månad kvar på sig att lära sig krypa. Särskilt långt borta är det nog faktiskt inte heller, han tränar för fullt med att knuffa sig framåt med benen och står även och gungar på knä ibland. Armarna orkar dock inte hålla uppe huvudet än utan det ligger platt i marken medan Bus vrålar av missnöje. Han har ju lite humör ibland :) Vill INTE vara själv mer än högst en halv minut, sen börjar han ropa på oss. Men så många härliga leenden som man får från den grabben uppväger det lilla knystanden. Tydligen är han ingen skrikig bebis heller enligt våra respektive familjer. Bara Bus mor och far som kommer farande så fort det låter...men så är det väl med första barnet kanske.


Grattis käre son!

 

 



Av irmelin - 4 januari 2012 09:08

Jag tror att jag har nämnt detta ämnet förut men ju mer jag funderat på det desto mer inser jag att det till mycket stora delar stämmer på mina egna hästar genom åren och på hästar jag träffat. Under lite surfande hittade jag en bra sida på svenska som beskriver systemet och om ni inte är extra intresserade och vill läsa själva så tar jag en kort sammanfattning här...

Begreppet Horsenality kommer från paret Parelli som utvecklat en slags karta med fyra profiler där man kan utröna vilken typ av häst man har. Varför det kan vara intressant att se vilken profil hästen hör till är för att till profilerna kommer tankar och idéer kring hur man bäst bemöter en viss typ av häst och hur man utformar träningen på bästa sätt.


Enligt Parelli delar man först in hästen utifrån två huvudprofiler, antingen Left Brain eller Right Brain. Inom dessa grupper finns ytterligare två profiler, introvert eller extrovert. Således kan alltså en häst vara Left Brain Introvert eller Left Brain Extrovert, eller RBI/RBE. En häst är av naturen en av profilerna men kan beroende på situation och genom träning reagera enligt en av de tre övriga profilerna.


Om du själv vill testa vilken typ av häst du har kan du fylla i den här kartan, utarbetad av Parelli.


Goliath är en Left Brain Extrovert.

Left
Brain Extrovert

Hästprofil


  • Olydig
  • Nafsig
  • Egensinnig
  • Vänlig
  • Tendens att
    bita/slå till
  • Dominant
  • "Pushy" Knuffar
  • Obekymrad
  • Säker
  • Nyfiken
  • Tillitsfull
  • Framåt
  • Tendens att springa
  • Hög energi
  • Kämpar emot dig

Positiva kännetecken (Milda, medium eller
extrema)


  • Tolerant
  • Karismatisk
  • Ambitiös
  • Lär sig snabbt
  • Levnadsglad
  • Skärpt
  • Lekfull

Den här hästen behöver bli lydigare. Den har mycket energi och vill leka. Den behöver lek och variation. Om hästen tycker att du är tråkig eller om den är olycklig över att vara med dig, kan den bli ovillig. Annars är denna häst den som är minst benägen att vara flockbunden. Den söker äventyr! Om den kämpar emot dig är det för att den vill göra något annat. Så se till att få hästen på humör innan du ber den om något.

Ledarskapsstrategier: Lek med den. Gör något! Ge den kreativa övningar med intressanta föremål/hinder. Nya lektioner. Snabba på övningarna. Använd hästens energi säkert och konstruktivt.

Markträning:

Svårigheter:

  • flytta framdel
  • backa
  • flytta undan för fysiskt tryck
  • beröring i alla kroppszoner (tendens att nafsa/nypa)
  • stå stilla
  • sändas ut på volt

Lösning: Träna på att flytta framdelen. Markträning i lina hjälper denna häst att bli lydig. Den lär sig väldigt snabbt så var redo att gå vidare med uppgifterna och göra framsteg fort. Markträning i frihet är roligt och fritt för denna häst. Du kan verkligen leka med den och den kan bli riktigt uttrycksfull... men du kanske behöver leka med lång lina först.

Ridning:

Svårigheter: Många varv kan bli för upphetsande.

Lösning: Flitig användning av övergångar mellan gångarterna. Freestyleridning hjälper denna häst att bli mer ansvarsfull. Koncentrerad ridning är lätt för denna häst men "drilla" den inte - håll det lekfullt och bygg precision långsamt.


Nu är ju alla hästar individer och har mer eller mindre av de egenskaper som är typiska för en viss profil så för vår del har jag markerat Goliaths kännetecken med gult. Hans tendeser till att springa, hans höga energi och hans dominerande sätt genom att "knuffas" har jag arbetat väldigt mycket med.


Första tiden var det fullt ös medvetslös på uteritterna. Skritten gick i taktfart och på hemvägen ville gärna trava istället. Min lösning var att sysselsätta honom, halvhalter, sidvärts, så småningom skolor när vi lärt oss det. Allt eftersom började han förstå att det var skritt jag bad om och även om han kunde ligga på gränsen till trav så höll han sig till rätt gångart så länge jag inte av misstag gav honom en signal om något annat. På ridbanan jobbade vi oerhört mycket med arbete vid hand med kapson där jag gick framför honom och kunde stoppa upp. Ett steg i taget var vår melodi...ett steg sluta - halt och beröm. Det fick honom att slappna av och börja fokusera och jag öste beröm för varje steg.


Hans dominerande sida tog sig uttryck genom att han faktiskt nästintill anföll en gång. Speciellt kring matsituationerna såg han ut som en eldsprutande drake. Jag hade turen att till en början dela Goliath med min vän Anette och hennes erfarenhet och kunnande i NH gjorde att vi fick rätsida på situationen. Vi brydde oss helt enkelt inte om hans försök att skrämma oss. När vi skulle ge honom mat i krubban gick vi bara rakt in i boxen, hällde i fodret och gick rakt ut utan att ens kasta en blick på hästen. Snabbt fattade G att hans beteende inte lönade sig och så småningom kunde vi börja arbeta mer medvetet kring hans sätt.


NHn gav otroligt mycket. Att flytta framdelen på en dominant häst är inte det första man gör. Det krävdes en hel del förtroendearbete och även "raka rör" för att G skulle acceptera att han inte kunde göra hur som helst. Än idag kan jag behöva göra det klart och tydligt vem dem är som bestämmer, men då räcker det oftast med en tillsägelse och sen är det bra. Att hålla på att mjäka med honom funkar liksom inte. Vissa hästar kan man inte alls ta på det här sättet, det skulle förstöra hela det fina förtroende man har byggt upp. Men för att jag och G ska kunna samspela och vara likvärdiga i vår relation krävs det att en av oss är ledaren, och eftersom jag vill kunna hantera och rida honom riskfritt måste det vara jag.


Det fina i kråksången är ju nu att vi har hittat varandra och jag har funnit ett sätt som funkar. Goliath är otroligt nyfiken och väldigt kul att leka med på NH-banor, han gör allt utan att ens fundera på att det skulle vara farligt. Fartfyllda och psykiskt utmanande uteritter får honom som jag tidigare skrev att hellre välja bortvägen än hemvägen. Han ledsnar fort om vi gör för många repetioner på ridbanan så därför varierar vi mest hela tiden. Det stämmer väldigt bra att man inte kan sitta och finlira utan man får känna efter hur bra t.ex en sluta är för dagen och sen vara nöjd med det. Skulle jag gå in för mycket i detalj blir han bara irriterad, spänner sig och slutar samarbeta. Det positiva är ju att han lär sig vansinnigt fort, det vi tränat in ett pass kan han efter två-tre följande pass bara man ger honom möjligheten att själv komma på lösningen.


Att jobba freestyle både från marken och uppsuttet är något som vi så smått börjat jobba med och det märks att ju mindre prylar vi har desto roligare tycker G att det är. Det är verkligen något jag skulle vilja lära mig mer om och utveckla för även jag utmanas och inspireras av det. Jag skulle också vilja lära mig mer trickträning för jag är säker på att G skulle gilla det.


Sammanfattningsvis så är det alltså mycket som stämmer in på min egen häst och på hur jag redan innan kommit fram till lösningar på hans beteende. Dessutom måste jag ju säga att en LBE passar mig perfekt och de saker jag vill kunna göra med min häst. Goliath är en riktig hjärtevän och efter två år tillsammans har vi kommit en bra bit på väg samtidigt som jag ser så många utvecklingsmöjligheter för oss. Jag kunde inte vara mera nöjd med honom!


 






Av irmelin - 3 januari 2012 15:16

Att ha barfotahäst när det är halt är ju inte alltid lika roligt, det får man ändå erkänna. Så länge det är lite slask, någon snösträng, "ruggig" is eller isfläckar är det inga problem men när vägarna är helt blanka får man tänka om. Detta är ofta en av anledningarna till varför man gärna skor sin häst och sätter på brodd, och det är fullt förståeligt. Har man dock en fritidshäst likt mig så kanske det inte spelar så stor roll om man får lägga om den planerade ridturen till ställen där man tar sig fram eller helt enkelt låta hästen vila. Så många dagar av årets 365 har vi  ju trots allt inte blankis som tur är.


Idag var det rätt halt ute vid stallet men efter att ha rekat lite så att vi kunde ta oss från stallplan så hämtade jag in Goliath och sadlade. Turen fick gå upp på Slogåsen där det finns skogsväg som inte används så frekvent. Dessutom finns det två roliga klätterbackar som man kan alternera mellan. Backarna har en hel del sten så hästarna får även ta det lugnt och placera hovarna rätt, en bra kombination så att det inte bara ångas på hur som helst.


På uppvägen till backarna kollade jag av skolorna och red övergångar mellan öppnor och slutor bara genom att växla böjning och idag var herr G mycket mjukare än vid förra passet. Energin var på topp och så fort jag började samla upp bjöd han fint nedåt-framåt eftersom han gärna ville börja trava. Jag är rätt nöjd med att ha lärt honom att sänka huvudet när vi ska byta gångart och att han inte istället vill dra upp det och sänka ryggen, vilket är lätt hänt. Alla gånger blir det såklart inte lika bra, men oftast i alla fall :)


När vi tagit oss upp på skogsvägen bort mot backarna såg jag direkt på håll att det blåst ner massor av träd även här. De allra närmsta låg snällt på backen så att vi kunde kliva över dem eller ta omvägen inne i skogen, men sen var det kört. Tjocka trädstammar som svävar i axelhöjd sätter stopp till och med för mig och Goliath ;) Så den där planerade klätterturen var bara att glömma. Istället fick vi nöja oss med att klättra runt på ett kalhygge och utnyttja en liten backe där. Goliath verkade lika nöjd för det och traskade på över nedsågad sly och runt stubbar och sten.


På hemvägen hade en grusbil hunnit grusa isgatan som vi tidigare ridit i kanten av. Jag testade att låta Goliath gå på gruset och även om han kände sig för med hovarna visade han ingen ömhet överhuvudtaget trots att stenarna låg direkt på hårdpackad is. Snacka om att hästen har bra hovar just nu!


Innan vi nådde ända fram till stallet passade jag på att låta G komma fram i samlad trav två korta bitar dör underlaget tillät. Han hade egentligen lite för mycket energi för att slappna av tillräckligt mycket men han kunde ändå behålla den korta och lugna takten med lite hjälp av mitt säte och röst. Kul att han börjar bli så stark.


Tillbaka i stallet träffade vi på Karin och Nelly som har de andra hästarna på lösdriften. Jag kommenterade att jag faktiskt var riktigt nöjd över vår lösning med grovfoder då vi blandar hästarnas dagsranson hö med fri tillgång på halm. Till en början var jag lite skeptisk eftersom G funkat så bra på begränsad fri tillgång på bara hö innan, men då var han rätt rund också. På hö/halmdieten har han gått ner några nödvändiga kilon och ser nu betydligt hälsosammare ut :) Alla våra hästar hör ju till kallblodssidan och är av den typen att de inte kan lagra energi utan omvandlar det till fett. Därför är det betydligt bättre att blanda upp höet med halm och kanske kan det ha påverkat att hovarna mår betydligt bättre nu också när G inte har ett överskott som han inte gör av med. Därtill rids han 5-6 dagar i veckan och får den nödvändiga strålstimuleringen som gör hovarna friska och starka. Allt hänger ihop....


Tänk att det är så kul att ha häst och hela tiden lära sig nya användbara saker som gör livet bättre för ens fyrbenta ögonsten!

Av irmelin - 2 januari 2012 21:48

Ja hur var det nu...tråkiga måndag...eller? Inte för vår lilla familj.


Ikväll har vi kikat på filmen Super 8, rätt bra faktiskt, vissa delar sämre men inte allt för mycket att klaga på. Mitt i filmen pausade vi för att äta ungsrostade rotfrukter med en god marinerad kycklingfilé samt chili/gräddfilssås. Not bad at all.


Nu har vi övergått till film på tv, Kronjuvelerna - osedd sen tidigare och till detta har vi smaskat i oss egengjord hallonglass i glassmaskinen som jag fick av maken i julklapp. Glassen blev verkligen såå krämig och god!


Inte illa för en grå vardagskväll va?!

Av irmelin - 1 januari 2012 15:21

Sådärja! Nu är alla festligheter och trevligheter avklarade, nu kan vi återgå till den grå vardagen igen :) Tur att min vardag inte är speciellt trist och grå.


Jag började det nya året med att sova till halvtio på förmiddagen, likaså gjorde maken som tittat på hockey klockan 4 i natt och faktiskt även Lillprins Bus som var trött efter gårdagens sena firande. Medan maken drog sig ytterligare gick vi andra upp och åt frukost så att jag sen kunde fara till stallet och ta årets första ridtur.


Den första ridturen tål också att berättas om för den var alldeles fantastisk! Nyverkad häst som hade helt otroligt mycket energi och ett tunt lager pudersnö på marken. Underbart! Turen gick på grusväg, inne i skogen och även helt offroad. Det sistnämnda var delvis planerat och delvis tvunget eftersom det hade blåst ner ett antal granar i skogen så att det inte alls gick att ta sig fram. I såna lägen kommer verkligen Goliath till sin rätt. Han kliver över höga grenar, tar sig runt snåriga buskage, trampar orädd rakt igenom brakande vattenpölar med is, dricker vatten där det är fräscht....en äkta skogshäst med andra ord. Och för dagen hade han som sagt sjukt mycket energi och taktade (!) hemåt på stenhård grusväg.


Vi träffade förresten på en härlig granne ute vid stallet när vi red iväg. Hon kommenterade att hon sett Goliath här om dagen och blivit så väldigt glad över att se oss tillbaka igen. Den finaste hästen av dem alla hade varit saknad! Verkligen kul att höra!! Hon lade även märke till att Goliath gick barfota och sa att det måste ju vara det bästa för hästen annars blir det som när vi själva går i högklackat och det vet man ju hur obekvämt det är. Riktigt kul att en "icke-häst-människa" noterar och reflekterar över vad som är sunt för en häst. Grannen har varit en av mina favoriter tidigare och nu växte hon ännu mer i mina ögon, såklart ;)


När vi ändå är på hästområdet kan jag tillägga att vi har fått en ny häst som står inne i stallet. En riktigt fin fuxvalack på snart tre år, arab och med en lång, fin man. Jag gick ut till hagen och pratade lite med honom, "Dippis", igår och det verkar vara en väldigt trevlig kille för han myste och ville gärna umgås ett slag. Blir spännande att se vad det blir av en sån trevlig häst.


Så var det dags för en kortfattad jul-rapport. Vi firade med 25 personer hos makens morföräldrar i Ställdalen med mat och åter mat. Årets bästa julklapp var helt klart den lilla glassmaskinen jag fick av maken. Ikväll ska den invigas...!


Mellandagarna tillbringade vi nere i Västergötland hos min familj.Båda systrarna med sina familjer var på plats och vi hann fira en andra jul, äta god mat - igen, gå på Stig-Helmerfilmen som var urkass och även bowla. Riktigt skönt att komma hem en stund.


Jacob har skött sig utan knyst. Han är så duktig vår stora pojk som snart är hela fem månader! Visst har han varit lite småledsen när det blivit för mycket stoj och stök men annars har han klarat av att sova borta för första gången och oavsett vem han träffar har han ett härligt leendeatt bjuda på.


Nyårsaftonen firades hos makens föräldrar med syskon och en vän. Både jag och Bus var ganska trötta och hamnade uppe i en fåtölj där det var lite lugnare. Men på tolvslaget skålade vi i champagne och tittade på fyrverkerierna. Ja...Bus hoppade skumpan :)


Så. Nu är vi tillbaka på banan och väntar hem maken som hyrt film och köpt pizza.


God fortsättning på er!


I mellandagarna

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7
8
9
10
11 12 13 14 15
16 17
18
19 20
21
22
23 24
25
26
27 28
29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken

Följ bloggen

Följ Irmelin - den starka med Blogkeen
Följ Irmelin - den starka med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se