Igår kom ju nya bettet, ett kimblewick och dagens ridpass i hagen visade att Goliath trivdes väldigt bra på det. Han gick med andra ord som på de andra betten, samma toppar och dalar   

Var tvungen att slänga upp kameran på en stolpe för att se hur vår trav ser ut nu för tiden. Det har ju hänt en del, även om det känns som att vi har sju svåra år framför oss för att kunna passera godkänt-nivån. Vårt fokus ligger på takt, takt, takt samt böjning och avslappning.

Det får blir en plus och minus-lista:

+ bättre takt

+ stabilare böjning

+ bättre sökning

+ tar hjälperna bättre

+ mer avslappnad

+ mer medveten ryttare

- tappar takten så fort jag gör för mycket/för lite

- tappar böjningen

- faller in med bogen

- faller utåt

- riktar ytterbak utåt istället för att följa spåret

- tar en hjälp för sent

- reagerar för stort på en hjälp

- spänner sig

- hamnar för djupt

- hamnar för högt

- ryttaren reagerar för långsamt

- ryttaren lägger vikten fel

- ryttaren glömmer vägen och tappar positionen i sitsen

- ryttaren lutar sig för mycket framåt

Tja...det går ju att lägga till fler punkter på listan, men som sagt så går det åt rätt håll. Vi tar ju oss fram i trav! Det var så klart inte bästa passet heller, för då har man aldrig kameran redo.

Nej, jag tänker vara snäll mot mig själv idag, vi blir faktiskt bättre   Ja just det, musiken - hittade en rolig melodi som väl ska passa fint i Dalarna!