Irmelin - den starka

Alla inlägg den 7 april 2011

Av irmelin - 7 april 2011 20:10

Herr Goliath har ju faktiskt även flyttat här i dagarna när vi lastade av honom i Saxdalen på söndagskvällen efter kursen. Lösdrift nu igen - så klart. Han trivs ypperligt med gamla kompisen Fräsen och håller lillhingsten Tarzan på plats när han mopsar sig.


Dock tar det alltid ett tag innan herr G kommer helt på plats med omgivningarna. Första gången jag ställde upp honom för att borsta och sadla var det en hel del flyttandes hit och dit. Vi har inget stall att stå i ännu så vi står utanför ett garage med rumpan mot vägen och hagen. Inte så märkligt att man vill kika och hålla koll på allt då heller :) När jag ställde upp honom igår stod han däremot betydligt mer stilla och kunde slappna av medan jag raspade hovarna.


Ridomgivningarna är också väldigt spännande! Vi växlar mellan att motvilligt trippa fram och förbi högst suspekta saker som blommiga soptunnor och färglada postlådor, till att speeda fram i skritt. Vi har hunnit med två uteritter och det kommer ta ett litet tag innan herrn skapat sig en karta över området och känner sig lugn med att gå ifrån den trygga lilla flocken. Han agerar likadant som vid våra två andra flyttar så jag spelar cool och låter honom ta sin tid. Det viktigaste är att inte göra nån stor sak av det utan bara rida på som vanligt och hantera honom lugnt och konsekvent. Lillprinsen har trots allt en hel del nerver men blir nästintill lugn som en filbunke när han väl landat.


Lite foton kan kanske vara trevligt...


           

Hovarna håller sig förresten fortsatt fina nu trots att gruset kommit fram. Visst kan han ömma till på stora stenar där underlaget inte ger vika men annars traskar han på. Jag har dragit på tjära igen - ack så miljöfarligt men vad gör man- och strålarna jobbar på bra mot det fastare underlaget ute på vägarna. Trakterna på framhovarna växer rejält, lite mindre på bakhovarna och strålarna nyskapas och frodas. Höger framhov hade även lagt på en hel del hovvägg som jag rundade till. Det är den som har velat flyta ut tidigare under skoningar så den håller väl på att räta till sig med ordenligt fart. Känns fint att kunna hålla sån koll och veta vad man ska göra för att hästen ska må bra!


Imorrn blir det möjligen en uteritt med Fia och Fräsen i de nya omgivningarna.

ANNONS
Av irmelin - 7 april 2011 18:51

Det vore väl fy och skam om jag inte skrev en rad eller två om clinicen som jag och Goliath var iväg på i söndags! Det blir ingen film för vi tar ett steg rätt...sju steg fel...men jag kan bjuda på ett kort som inte är så mycket att skämmas för   


  


Så även om de två ridpassen var allt annat än vackert så fick vi hjälp med precis det vi behövde. Jag var heller inte lika nervös den här gången utan gick in med inställningen om att få utvecklas, istället för pressen i att visa upp sig. Det är ju ändå inget att stoltsera med än så länge.


Första passet var Goliath spänd och rätt stressad, inte van att behöva jobba ensam i ett stort ridhus på bortaplan så jag kände det som att jag hade hästben överallt och jag kunde inte vara säker på förhand vilka hjälper som skulle gå igenom eller inte. Ibland hände det ingenting, eller så hände det alldeles för mycket. Att jag sen har en riktigt känslig häst är inget otrevligt men det är en förbenat svår balansgång att få ut nåt vettigt av i alla lägen. Piloten har dessutom sina ovanor och får bara inte till det fast jag vet precis vad jag borde göra- sjukt frustrerande må jag säga   


Vi jobbade överlag med placering i skolorna, övergången till samling och takt både i skritt och trav. Goliath går gärna i en öppna så därför måste jag tänka lite åt slutan till på volten. Samma problem som alltid helt enkelt... Jag måste placera mig rätt och ha vikten på rätt ställe i skolorna. Tänka att jag för med mig hästen i balans istället för att skjuta bort den i obalans. I slutan ska innerbog lyftas, i öppnan rider jag mot ytterbogen och lyfter den. Tänk på vart axlarna bär vägen... I övergången till samling måste vi bibehålla schwunget i steget så att vi inte tappar takten. Tänk hellre höj formen, höj takten och bibehåll sökning och steglängd istället för att sänka tempot. Gäller både i skritt och trav. Samtidigt som han ska lyssna till sätets samlande måste han fortsätta söka kontakt med bettet och inte gå upp och gå emot bettet. I öppnan får vi göra väldigt lite öppna eftersom han redan drar sig mot detta. Han får absolut inte hänga sig på mig i innersidan, speciellt noga i vänsterböjning. Flytta undan rejält för samsidiga innerhjälper istället för att ta i tygeln och så fort jag ger eftergift faller han tillbaka.


Vi fick till ett par korta sekvenser med trevliga övergångar till samling i traven där han verkligen svingade igenom och ändå närmade sig samling. Då var han fantastisk att sitta på! Lika när vi under två steg - typ- fick till slutan där vi hade samma balans och jag inte sköt hästen åt sidan utan verkligen förde med mig honom. Överraskades av att vi kunde rida skolor på volt i trav, vilket vi aldrig varken prövat eller lyckats med tidigare. Kvaliteten ska vi inte prata om, men det fanns något att jobba med.


Vi fick även visa upp lite galopp i slutet av båda passen och så fort jag börjar tänka galopp knölar herr G ihop sig och laddar till tusen. Lätt läge... Tror vi tränade galoppfattningar på volt nån gång i höstas så ni kan ju tänka er hur det såg ut. Fyrtakt, tölt, pass, spunk och allt däremellan. Men vi fick till ett par orena fattningar i båda varven och Christofer tyckte att jag kunde träna mer hemma på att komma ihåg innerhöft och fortsätta fatta ur slutan, som jag gör nu.


Christofer är verkligen en fantastisk pedagog! Trots att det för det mesta ser ut som sju svåra år när man rider och han får påtala samma grej flera gånger så har han tålamod. Han förklarar på ett väldigt bra och enkelt sätt och ger ryttaren hopp om att allt går att förbättra och arbeta vidare med. Det skönaste är att det inte finns någon prestige, ingen behöver vara bättre än den andra och man uppskattar och hejar verkligen på varandra bland ekipagen. Alla är olika och alla har olika problem, men vi vill alla bli bättre.


Jag är helt klart nöjd med dagen och fick både inspiration och hopp om att det går att utveckla både mig och hästen. Även om Christofer skojade och undrade om Goliath verkligen inte var hälften islänning när han spände sig och töltade iväg i traven....

ANNONS
Av irmelin - 7 april 2011 12:09

Igår var jag och mannen på besök i vår gamla hemstad Falun! Det blev en lätt lunch på stan och även lite shopping. Mannen köpte mig ett par gravidjeans och ett tygstycke som ska dölja när man har byxorna uppknäppta. Tack älskling!


Dessutom råkade ju anledningen till resan vara vårt allra första ultraljud :) För första gången fattade man på allvar att det faktiskt ligger ett litet knytt där inne som bidar sin tid. Tack vare teknikens under syntes bebisen alldeles tydligt och det första jag såg var hur barnet låg och gäspade för att sen börja leka med sina tår. Det tog ändå en stund innan man kunde smälta att det var vårt eget barn och inte något på film som visades på monitorn. Vi såg ryggraden, fötter, händer, mun och näsa, antydan till ögonen, olika delar av hjärnan, stora kroppspulsådern, lårben och smalben, njurar och urinblåsa...ja, det mesta helt enkelt. När vi fick frågan om vi ville veta kön och tackade ja fanns det inga som helst tvivel. Pojken visade upp sig klart och tydligt :) Gissa om maken blev glad....!


Dock hittade barnmorskan ett litet "hålrum" nedanför urinblåsan som hon inte kunde definiera så det var bara att komma tillbaka ett par timmar senare för ett läkarbesök och mer ultraljud. Två läkare och en praktikant tittade noga och uteslöt alla möjliga diagnoser och konstaterade att det inte var någon som helst fara. Men för att vara på den säkra sidan blir det ytterligare ett ultraljud om en månad igen.


På sista ultraljudet var lillkillen väldigt aktiv och kanade runt för fulla muggar så läkaren fick köra runt rätt länge för att hitta bra vinklar. En livlig krabat den där! Och i och med att läkaren tryckte ganska tydligt med ultraljudet kände jag verkligen hur rörelserna på skärmen hängde ihop med vad som kändes i magen. Häftigt!


Mitt förlossningsdatum blev också framflyttat, från den 3 september blir det nu istället redan den 20 augusti. Det innebär att jag är i vecka 21 på lördag. Det här datumet gjorde saker och ting lite lättare för mig rent praktiskt också för då hinner jag ha min semester och sen ta föräldrapenning två veckor innan födseln. Skönt att slippa krångla med att ansöka och havandeskapspenning och vid eventuellt avslag behöva gå tillbaka till jobbet i två veckor när man är trött och stor som ett hus.


Slutet gott, allting gott. Nu ska det bara funderas på ett lämpligt namn....!

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7 8 9
10
11 12 13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26 27 28 29 30
<<< April 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken

Följ bloggen

Följ Irmelin - den starka med Blogkeen
Följ Irmelin - den starka med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se