Irmelin - den starka

Alla inlägg den 6 mars 2011

Av irmelin - 6 mars 2011 18:27

Läste ett sånt bra blogginlägg idag om perfektion. Eller kanske snarare att det man ser och det man arbetar med i ridningen så sällan är perfektion. Ofta säger man att det inte är målet i sig som är det viktiga utan att det är vägen dit. Det passar så bra ihop med den känslan jag är inne i just nu. Strunt i att det för det mesta ser gräsligt ut, det viktiga är att jag jobbar med det och när vi får till de där perfekta stegen så är det ren magi!


Så idag tog vi ett pass på banan igen med det tredelade tränsbettet och fokuserade på att bara lösgöra på inner och få Goliath avslappnad så att han kan börja forma och bära sig själv. Först av allt ska jag klargöra att det är ett rent mirakel att vi ens kan rida på tränsbett. För bara ett halvår sen blev han totalt stum och stel som en planka hela hästen när jag testade bettet, att trava var inte att tänka på...han tog bettet och det slutade bara med en hemsk dragkamp. Visst är det lite mera svårarbetat även nu, men han jagar inte upp sig och blir blockad utan lyssnar faktiskt på vibrerandet i bettet och släpper så smått efter. Till och med i traven!


Det blev ett ganska långt pass men det fick ta den tid det tog. Tror jag lade ca 20 minuter på travarbetet. Kanske inte helt onormalt för andra men eftersom vi haft det så tufft med traven blir det gärna att man gör lite och sen lägger ner... Ibland för att man nåt det lilla framsteg man satt upp för passet, eller ibland för att det -tyvärr- går åt skogen och jag inte klarat av att reda ut det hela.


Strategin för passet var helt enkelt att lösgöra på innertygeln medan innerskänkeln stöttar upp innerbog och ytterskänkel tar hand om ytterbak. När det började ge effekt i skritten tog jag upp traven och lät honom trava på i de båda voltvarven. Ingen stress, bara tålamod, inga överdrivna hjälper, bara vara konsekvent med att lösgöra och när han formar sig och bär sig ger jag omedelbar eftergift. Nog gick han emot, men så släppte det ett litet steg här och ett steg där. Som på filmen här nedanför... Och efter att kameraminnet tagit slut släppte han igenom helt och hållet. Fyyyy så fin han kändes! Han böjde igenom, bar sig, blev lätt i handen, sökte nedåt-framåt och sänkte äntligen tempot och började svinga ryggen och trampa under sig. Ni skulle bara veta hur fin han är att sitta på då! Det här var klart det bästa travpasset vi någonsin haft hittills. Så nu vet jag hur jag ska göra, och inte ge upp utan bara ha tålamod och vara konsekvent.


Idag är jag väldigt stolt över oss båda och tänker bara se det vi gjorde bra! (Sorry för den störande solkatten :)



Dessutom var det vår i luften och vi passade på att stå i dörröppningen och sola oss både innan och efter ridpasset!

         
 


Ute i hagen ägnade sig sen Goliath och hans bästis Fräsen åt att mumsa på bajshögen...delikat...ähum.


  


Om ungefär en månad flyttar Goliath, Fräsen och shettishingsten Tarzan till en ny lösdrift. Om vädret tillåter det vill säga. Det är Fräsens och Tarzans ägare som ska bygga lösdrift lite närmare hemifrån mig och det ska bli skönt att slippa den långa resvägen som jag har i nuläget. Känns även helt rätt att inte skilja kompanjonerna G och F från varann, de är som ler och långhalm. Annars har vi trivts ypperligt på nuvarande stället, både jag och hästen. Det finns alltid för och nackdelar med alla ställen man "bor" på.

ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4 5 6
7 8
9
10
11
12 13
14
15
16
17 18 19 20
21
22
23
24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken

Följ bloggen

Följ Irmelin - den starka med Blogkeen
Följ Irmelin - den starka med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se