Direktlänk till inlägg 10 juni 2010
Idag var det AR-träning för Mikaela igen och det är fantastiskt vad det går framåt för mig och Goliath! Inget är perfekt eller ens sådär att man skulle vilja uttrycka: Vad duktiga de är! Men det går framåt. Förra gången började vi träna på att trava med sökning nedåt-framåt, den här gången kunde vi till och med börja samla ett par steg. Våra skolor i skritt bli stabilare och vi fick även testa på i trav. Som sagt, vi är inte bra men vi är så mycket bättre än vi var för ett halvår sen. Det förvånar mig också hur otroligt känslig och lyhörd ett såpass stabilt kallblod ändå kan vara, en liten vridning med sätet och hela hästen reagerar. Det är coolt, även en stor anledning till varför ridning fascinerar och engagerar.
Det härligaste är efter ridturen när jag sitter av och klappar om Goliath ordentligt för det otroliga jobb han gjort, då lyser hela hästen upp och gottar sig verkligen i berömmet. Han gör mig så varm om hjärtat den här lilla ponnyn!
http://archive.pixbox.se/arkivet/synligt_36/31010000-31019999/640x480/31015627.jpg
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 |
6 | ||||
7 | 8 |
9 |
10 | 11 | 12 |
13 | |||
14 | 15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 | |||||||
|